Projektledaren Sandra Bourbon stämplade ut efter ännu en händelsefattig eftermiddag. Bredvid elektronikfabrikens damm med avkylningsvatten hade någon samlat ihop en hög med ihjälstressade inplanterade fiskar. Från dammen glodde de kvarlevande karparna mot henne med tomma ögon. Sandras tankar vandrade till hennes pensionerade morföräldrar som luffade runt i Thailand. Själv skulle hon harva vidare på fabriken, nio timmar om dagen, i 40 år till.
– Jag kände att »det här är helt omöjligt«, säger Sandra Bourbon. Då hade jag bara varit där i ett år. Men det var innan jag kände till Fire.
- Mer:
- Perspektiv
- Samhälle
Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!