Gary köpte gamla karuseller på nätauktion – och skapade något oväntat

För drygt två år sedan bestämde min fru och jag oss för att flytta från Göteborg, till ett villaområde i Vallda omkring 40 minuter söder om staden.

Vår son Bruno var två år gammal och vi hade börjat känna oss instängda i vår lägenhet. Delvis för att den låg på fjärde våningen och den enda rekreation som erbjöds i vårt asfalterade höghusområde var en sandig lekparksplätt. Men lika mycket för att vi, trots att vi på många sätt var en lycklig liten familj, var ganska ensamma.

När vi var yngre hade Anne och jag som typiska stadsbor fyllt veckorna med restaurangbesök, aktiviteter och skrålande inpå småtimmarna i vår trea i Landala. Men i takt med att våra närstående flyttat och spridits över landet, samt ankomsten av vår son, hade vi blivit alltmer isolerade. Efter läggdags tillbringade vi den mesta av vår tid med att titta på brittiska humorpanelprogram. Helgerna gick åt till långa barnvagnspromenader, då vi funderade över hur vi skulle få i gång våra sociala liv igen. Skulle Anne kanske göra vad ingen kvinna gjort före henne och lära sig dreja? Kunde jag gå emot alla manliga stereotyper och hitta någon att spela musik eller titta på fotboll med?