Hertigen och Organismen (Per Sinding Larsen, Björn Tjärnberg och Linn Marnfeldt – SVT)
Hiphop är sedan förra året världens största musikgenre. Ändå är den, i vissa sammanhang, fortfarande betraktad som någonting fult, på gränsen till smutsigt. På pappret är det den konflikten Hertigen och Organismen hämtar kraft ur.
Charles-Louis d’Otrane bor på slottet Elghmammar i Sörmland, och har fötts in i en värld där det är hans uppgift att förvalta ägorna. Han har gått på internatskolan Sigtuna, känner prins Carl Philip och omger sig med maffiga konstverk som kungar har skänkt till hans högadliga ättlingar. En sak skiljer dock Charles från den genomsnittliga hertigen: han älskar hiphop, och vill arrangera en hiphop-spelning på slottet där det tidigare endast har förekommit klassiska konserter. Hans drömbokning är Uppsalarapparen Organismen, en slitvarg som släppt otaliga skivor sedan 90-talet men sällan toppat några listor. Organismen har rört sig mellan en mängd olika uttryck och konstellationer; under en period i slutet av 90-talet försökte han och skåningen T.R göra hiphop lika ond som norsk black metal genom att rappa om rakbladssex och skrika »incesthora« till varandra.
Även om Organismens musik har blivit mer eftertänksam sedan dess känns det inte helt självklart att han ska uppträda i ett anrikt slott. Hertigen och Organismen börjar när Charles hör av sig till sin idol och denne försöker avgöra ifall han utsätts för ett elakt practical joke eller inte. Därefter följer filmen hur de båda huvudpersonerna försiktigt närmar sig varandra. Frågan om huruvida hiphop hör hemma i de fina salongerna förpassas snart till periferin: Hertigen och Organismen är i grunden ett personporträtt av den lågmälde Charles-Louise d’Otrande – en människa det är svårt att inte känna en stark ömhet inför.
Varje fredag tipsar Filter om de bästa dokumentära berättelserna – samt ger er en aktuell rekommendation ur vårt eget arkiv. Här är våra andra tips för vecka 20:
• Tom Wolfe i salig åminnelse – av Oskar Sonn Lindell
• Inifrån världens hemligaste modehus – av Caroline Lundgren
• »Ett av de mest minnesvärda reportage jag gjort« – av Madelene Pollnow
Så gjordes omröstningen:
En manusförfattare eller regissör från varje julkalender från och med år 2000 fram till i dag fick anonymt lista sina bästa kalendrar och ranka dem från första- till femteplats. De fick inte rösta på några av de verk de själva varit med och producerat. Listplaceringarna översattes sedan till poäng: 3 poäng för förstaplats, 2,5 poäng för andraplats, 2 poäng för tredjeplats, 1,5 poäng för fjärdeplats och 1 poäng för femteplats. I händelse att två kalendrar hamnade på samma slutpoäng rankades det verk som fått den högsta enskilda poängen högre.
Jury
Johan Unenge Ronny & Julia, Hotell Gyllene Knorren
Pernilla Oljelund Kaspar i Nudådalen, Allrams höjdarpaket, En riktig jul
Carina Dahl Dieselråttor och sjömansmöss
Lars Lundström Håkan Bråkan
Petter Lennstrand Allrams höjdarpaket
Klas Östergren En decemberdröm
Kalle Lind Skägget i brevlådan
Jan Vierth Superhjältejul
Måns Gahrton Ronny & Julia, Hotell Gyllene Knorren
Stefan Roos Tjuvarnas jul, Selmas saga
Jesper Harrie Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst)
Jonathan Sjöberg Barna Hedenhös uppfinner julen
Sofie Forsman Piratskattens hemlighet
Karin af Klintberg Tusen år till julafton
Per Simonsson Tjuvarnas jul, Selmas saga
Oskar Mellander Barna Hedenhös uppfinner julen, Jakten på tidskristallen
Marja Nyberg Storm på Lugna gatan
Sara Young Mirakel
Anders Sparring En hederlig jul med Knyckertz
Linn Mannheimer Kronprinsen som försvann
Lisa Farzaneh Trolltider – legenden om bergatrollet
Jonas Wallerström Snödrömmar
Calle Åstrand Håkan Bråkan, Mirakel, Tidstjuven
Tord Danielsson Jakten på tidskristallen, Kronprinsen som försvann, Den ofrivillige tomten
- Mer:
- Filterbubblan
Vad vill du att Filter ska skriva om? Tipsa oss!